05 jul Rätt siffra betyder allt
Häromveckan fick jag brev från Skatteverket. De lät meddela att jag fått nytt personnummer. Ja de sex första siffrorna var de samma, men de fyra sista var nya. Och den enda intressanta siffran i det här sammanhanget är den tredje av dessa nya, som nu var en fyra och inte längre en sjua.
Du kanske tycker att en ändrad siffra i personnumret inte är något att skriva om. Men jag kan försäkra dig att jag väntat på denna siffra i många år. För mig betyder den om inte allt, så i alla fall väldigt mycket. Den betyder att samhället bekräftar mig som den jag är, eftersom denna den näst sista siffran avgör vilken könstillhörighet jag har. Så nu är alltså könstillhörigheten ändrad? Nej, det har äntligen blivit rätt i systemet! Och det kändes lite som att födas på nytt. Så kärestan och jag samlade några vänner till ett litet improviserat födelsedagskalas och firade. Och vännerna hurrade!
Att ett ändrat personnummer skulle innebära ett visst administrativt krångel var jag inställd på från början. Vissa saker skötte sig automatiskt. Meddelande om att jag måste beställa nytt körkort damp ner utan att jag behövde fråga. Även ett nytt registreringsbevis för bilen uppenbarade sig på egen hand.
Med banken blev det däremot problem. De var helt okunniga om hur de skulle hantera en sådan här situation. Efter flera dagars funderande kom de fram till att på en given dag skulle allt föras över som från en person till en annan, och då skulle minst fyra medarbetare vara aktiva på en gång så att allt skulle fungera.
Håll hårt!
Men så var det ju det här med passet. Yngsta barnbarnet skulle döpas, och det i Svenska kyrkan i London. Detta var vi budade om för länge sedan och resa och boende var förstås bokat. Eftersom jag visste att ett nytt personnummer var på väg och jag väldigt gärna ville resa med mitt nya, rätta, pass rådfrågade jag passmyndigheten om när de fick uppgifter från Skatteverket. ”Åh, det kan ta en månad” blev svaret. Jag fick mitt besked från Skatteverket på en onsdag och resan skulle ske på måndagen så jag gav upp tanken på att hinna få ett nytt pass. Men jag visste ju att de som gifter sig och då ibland får nytt namn, gladeligen åker på bröllopsresa med sitt gamla pass utan problem. Så det var med tillförsikt jag och min käresta anträdde resan. Det skulle säkert gå bra!
Den illusionen varade ända till passkontrollen på Kastrup. Där blev det tvärstopp. Vi blev tillsagda att ställa oss åt sidan medan en enorm kö av andra resenärer betraktade oss. Så där stod vi som ett par illegala immigranter eller efterlysta kriminella medan ett par passpoliser diskuterade vad de skulle göra med oss. Att jag hade papper på mitt nya personnummer intresserade dem inte ett dugg. I kön bredvid stod yngsta dottern med familj som skulle med samma flyg. Jag hann ropa: ”Vi blir nog kvar!” innan de gled igenom passkontrollen och försvann.
Till slut blev vi införda och inlåsta i ett rum som jag antar användes för misstänkta knarksmugglare. Det var t ex inte möjligt att spola på toaletten! Efter långt om länge kom polisen tillbaka och meddelade att han fått veta av polisen i Sverige att det pass jag hade lämnat fram var anmälet stulet! Nu skulle de behålla det och vi fick kort och gott order att ge oss hem till Sverige igen och ”ordna upp det hela med myndigheterna där”. Efter en timme fick vi tillbaka våra väskor som plockats av englandsplanet. Jag tror knappast jag behöver berätta hur vi kände oss när vi stod och väntade på tåget som skulle ta oss tillbaka till Växjö.
Det visade sig vid närmare efterforskning att det inte alls tog ”en månad” innan polisen fick kännedom om ett nytt personnummer. Det gick direkt. Och så snart de fått veta detta spärrades mitt pass. Detta trots att jag inte begärt någon sekretess om saken. Någon information om spärren tänkte inte polisen på att sända ut. En undrar vad som hade hänt om vi faktiskt varit utomlands när Skatteverket skickade ut det nya personnumret.
Fast jag borde ha anat oråd. Ett par dagar innan vi skulle åka var jag inne på apoteket för att hämta ut medicin. Jag lämnade fram mitt ”gamla” körkort, varpå receptarien meddelade att på hennes dataskärm stod det ”Ej folkbokförd i riket”. Det är alltså med viss bävan vi imorgon skall åka tillbaka* till det land där den person som framträder på mitt körkort inte längre är medborgare. Kommer jag att bli insläppt?
Och med spänning undrar jag hur det skall gå på banken…
*Jodå, vi kom iväg ett par dagar senare och då med hjälp av ett vacker rosafärgat provisoriskt pass, som faktiskt godkändes av polisen i både Danmark och England.
